Detta examensarbete är det avslutande momentet för programmet ?Byggteknik och Design? på ?Kungliga Tekniska Högskolan? i Haninge. Arbetet utfördes för byggföretaget Einar Mattsson Byggnads AB. Uppgiften var att ta reda på varför kalkylerade och verkliga kostnader för nybyggnadsprojekt skiljer sig. Studien baserades på produktionskalkylerna för fyra projekt och ntervjuer med minst en inblandad från varje projekt.

När det handlar om ROT-projekt (renovering, om- och tillbyggnad) är det viktigt för entreprenören att uppnå långsiktig lönsamhet. För att säkerhetsställa detta är det av stor vikt att upprätta noggranna kalkyler som håller under hela byggprojektet. I dagsläget finns små marginaler för eventuella kostnadsökningar därmed ytterst lite utrymme för misstag. Eftersom förutsättningarna vid ROT-projekt ständigt varierar beroende på typ av badrum och skadeorsak är det därför väldigt svårt att uppskatta och beräkna kostnader utifrån rådande förutsättningar. Utifrån detta finns det ett behov hos entreprenören att förstå varför kalkylerna avviker och hur man kan undvika detta i framtida projekt.Examensarbetet innehåller både en analys av Kalkylerade kostnader och dess verkliga utfall samt en analys av kalkylverktyget Meps.Då ROT-sektorn är stor och omfattande har vi valt att avgränsa oss till badrumsrenoveringar som en följd utav vattenskador.Utifrån analys av kalkyler och kalkylverktyget samt intervjuer med parter både från entreprenör och från beställarsidan har vi kommit fram till en rad slutsatser om hur företaget kan ta fram noggrannare kalkyler i framtiden.Framförallt anser vi att företaget ska föra en tätare dialog med försäkringsbolagen för att vara en del i utvecklingen av kalkylverktyget. Vi anser även att man bör avsätta resurser för att utveckla erfarenhetsåterföringen inom företaget..

Uppsatsen syftar till att granska den förstudie som ligger till grund för Banverkets framtida planering av Uppsala norra infart. Denna studie har kommit fram till att den samhälliga nytta inte väger upp de kostnader som projektet innebär. Uppsatsen prövar riktigheten i de kalkyler som gjorts över de samhälleliga intäkterna utifrån de riktlinjer som finns att tillgå från Banverket. Uppsatsen finner att de värden som kalkylerats i förstudien i stort stämmer utifrån de parametrar som beräkningen görs utifrån. Viss reservation mot en del data som har använts görs dock.

Denna rapport beskriver projektarbetet om tydliggörandet av vilka och hur mycket resurser som krävs i samband med interna reklamationer på copyprodukter samt skapandet av en beräkningsmall som tydliggör kostnaderna vid dessa reklamationer.Målet är att beräkningsmallen ska tydliggöra vilka kostnader det blir för interna reklamationer och därmed öka förståelsen för hur viktigt det är att alltid tillverka produkter med rätt kvalitet i alla processavsnitt genom hela produktionen. För att belysa vilka och hur mycket resurser som krävs för att ta hand om interna reklamationer på copyprodukter har berörda befattningar intervjuats efter en enhetlig intervjumall. Intervjumallen belyser frågor som vad respektive befattning har för huvuduppgift i samband med interna reklamationer, hur många arbetstimmar som krävs för varje befattning och vilka kostnader som uppstår. Resultaten av sammanställningen för interna reklamationer för copyprodukter redogörs. Beräkning av kostnader för interna reklamationer för copyprodukter tydliggörs genom tre tabeller. Kostnader för intern/extern personal och produktions-bortfall per maskin beräknas i en framtagen beräkningsmall.Kostnader för förbrukningsmaterialen redogörs. Därefter visas alla kostnader i en pivottabell.Förslag ges på hur en förbättring av kvalitén på copyprodukter kan ske för att undvika problem som interna reklamationer..

Konkurrensen inom byggbranschen har på senare år lett till krav på lägre entreprenadkostnader och minskade ekonomiska marginaler för byggföretagen. Ekonomistyrningens har därför ökat i betydelse för att ständigt styra byggföretagen mot fortsatt lönsamhet.I Peab skall ekonomin under ett byggprojekt uppdateras och följas upp kontinuerligt av ansvarig produktionschef. Det arbetet ger en god kontroll över projektekonomin, möjliggör regelbundna kostnadsavstämningar samt underlättar upptäckt och åtgärder av avvikelser under produktionen. Det finns styr- och uppföljningsverktyg att tillgå för ekonomiarbetet på byggarbetsplatsen.Grundstenen i Peabs ekonomistyrning är produktionskalkylen. Utifrån en uppdaterad och aktuell produktionskalkyl genomför man regelbundna slutkostnadsprognoser för att stämma av hur byggprojektet ligger till.

Idag är kostnadsfördelning av indirekta kostnader ett aktuellt ämne inom svenska universitet och högskolor. Det finns ett intresse hos de olika lärosätena att använda sig av en gemensam metod för fördelning av indirekta kostnader. Syftet med denna studie var att studera om, hur och varför universitet och högskolor i Sverige hanterar indirekta kostnader. För ändamålet valdes en omfattande fallstudie, där empirin samlades in genom telefonintervjuer med respondenter på respektive lärosäte. Det förekom i stora drag två olika typer av fördelning av indirekta kostnader, intäktsavlyft och kostnadsfördelning.

Uppsatsen behandlar möjligheten att erhålla inkomstskattemässigt avdrag för CSR-kostnader. De kostnadsposter som undersöks är; merkostnader, bidrag, forskningskostnader och profileringskostnader. Uppsatsen avslutas med en fördjupad diskussion i ämnet..

När Vägverket planerar en åtgärd tas beslutet utifrån välfärdsteoretiska utgångspunkter. Vägverkets arbetar i samhällets intresse och skall därför maximera samhällsnyttan. Under den tid som en åtgärd pågår uppstår det störningar i samhällsekonomin som vägverket idag inte tar hänsyn till. Då det inte finns någon litteratur kring detta ämne så är syftet med uppsatsen att identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge. Med utgångspunkt av värden och värderingar från Vägverket, Trafik forskningsinstitutet och Väg- och trafikinstitutet skall jag identifiera de kostnader och olägenheter som samhället och trafikanterna drabbas av vid ett vägbygge.

Inom byggbranschen kan man se att hårdnande konkurrens samt ökande materialpriser leder till minskande marginaler för företagen verksamma inom branschen. Med denna bakgrund blir samtliga kostnader viktiga att kontrollera och följa upp. En kostnadstyp som ofta blir något försummad är omkostnaderna för byggprojekt. Dessa kostnader följs bäst upp med kontinuerliga avstämningar under produktionstiden samt erfarenhetsåterföringar efter avslutat projekt. Som hjälpmedel för kontroll av dessa kostnader under produktionstiden finns produktionskalkylen.

Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering på uppdrag av flera olika försäkringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försäkringsskador.Den ersättning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det närmaste uteslutande på de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 beräknat.Examensarbetet är en studie om användandet av de olika kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstämmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssätt kartläggs och förbättringar föreslås.Målet är att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjälp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten på så sätt kan förbättras för Erik Larssons Byggnads AB.En fullständig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador från varje försäkringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde..

Denna uppsats behandlar ämnet investeringskalkylering i ett större företag. Investeringskalkyler behövs för att kunna fatta rationella investeringsbeslut. Utgångspunkten för detta arbete har varit en uppdragsstudie av ett större investeringsprojekt hos LKAB. De teorier som vi har studerat säger att investeringsprojekt ofta får ett sämre utfall i verkligen än vad kalkylen visade. Syftet med uppsatsen var att se hur väl det verkliga utfallet av investeringen stämmer överens med det kalkylerade, hur processen vid investeringskalkylering ser ut och hur företaget behandlar risker i samband med investeringar.

Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som påverkar tryckeriet Fälth & Hässlers intagstider och därtill presenteraförslag till förbättringar/förändringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att få en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemområdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal från tryckeriets olika avdelningar.En enkät sammanställdes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.Enkätsvaren visade att de områden som uppfattades som mest tidskrävande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall användas vid aktuell tryckning är slut/otillräckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lång tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gång. Noteringar gjordes angående allmän tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.Utifrån följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer än hälften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre än den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning närden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde också konstateras att kundintag tog avsevärt längre tid än ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar på registerbordet, svårigheter att snabbt få en korrekt färghållning, manuell rengöring avplåtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbättring/förändringar som presenteras är följande:? Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervärden.

I uppsatsen utvärderas projektet Vägen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007?2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av kriminalitet och/eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är attundersöka vilka kostnader och utfall Vägen in har gett upphov till i jämförelse medsocialtjänstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien är att det i princip saknas samhällekonomiska utvärderingar avmissbruksvård. I studien jämförs samhällets kostnader för deltagarna två år innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008).

Föreliggande arbete har utförts på Flygfrakt AB som ligger vid Landvetters flygplats någramil öster om Göteborg. Företaget är ett av Sveriges största enskilda transportföretag.Uppgiften som tilldelades var att göra en kostnadskalkyl angående transporten Flygfrakt utförför Ericsson i Borås som innefattar transport av telekomutrustning från Ericssons lager tillHuddinge.Syftet med arbetet förutom att göra en kostnadskalkyl är att se över vad som kan göras för attreducera kostnader för den aktuella rutten. Kalkylen kan också bli en standardrutin för hurkostnadskalkylering för andra åtagande av godstransporter.Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie i det aktuella ämnet för att få en bred bas somunderlag. Vidare intervjuades VD: n för Flygfrakt AB angående det aktuellatransportuppdraget och dess kostnader. För att få kompletterande information gjordes ävenintervjuer med administrativ personal och förare.Efter analysen framkom förbättringsförslag som skulle reducera kostnader.